Hembygdssång
Tillägnad Bureå folkskola av doktorinnan Ebba Hultman, 1944

Snö över Nordanland,
is från strand till strand,
norrsken vid himlarand
skogklädda berg
vårbäcken, yr och vild
sommarvind, lätt och mild
ängsblommans väna blid
landet ger färg.

Kyrkan vid älvens brus
sentida, vita hus,
gatornas fasta grus
fängsla vår blick
Gammalgård fredligt står,
sämja och enhet rår;
reda och skick.

Fartyg med rår och mast
hämtar sin virkeslast,
håller i hamnen rast
kommer och far.
Sjömän från fjärran stad
gör här sin kavalkad,
skriver sitt eget blad,
särprägel har.

Lågtimrad stuga står,
ensam där vägen går,
byvägens utkant når,
samlande, fast.
Landsbygdens enkle man
nödtorftig bärgning fann,
hur han än prövas kan,
viljan ej brast.

Kustland och Bottenhav,
land, som oss fädren gav,
land, som vi hålla av,
Bureå bygd.
Här må vi leva, bo,
långt in i ålderns ro,
hålla i evig tro
fädernas dygd.