Skeppsvarv och sjöfart i Bureå, av Rolf Bengtsson, Skellefteå

Posten i Bureå, av Rolf Bengtsson, Skellefteå

Dokumentation över Bureå, författare Gerd Hedlund, Bureå.

Dokumentation över Bureå på 1900-talet.

100 år av minnen och historia. Ett resultat av Studiecirkeln om Bureå under 1900-talet, som behandlar Bureås affärer, företag och hantverkare genom ett sekel.

Deltagare i studiecirkeln har varit: Ingrid Hansson, Vanja Gustavsson, Helge Thoresson, Nils Bergström, Dagmar Markström, Lilly Vikström, Olle Hedlund och Per Bergstedt.

Boken finns eventuellt att köpa via författaren själv.

Friidrott i Burebygden

Friidrott i Burebygden, Erling Mattsson, Lars Norrfors, Egil Söderlund Bureå och Svenolov Wiklund Skellefteå. I boken gör de en lovvärt insats att dokumentera den lokala friidrottshistorien.

Den numera välkända boken om Bureå från 1900-talets början och framåt finns fortfarande till försäljning. Förutom denna mycket intressanta bok kan den sportintresserade nu också läsa om friidrottens gyllene år i Bureå.

Vill du veta mer om Skärgårdens IF, Friidrottsföreningen Burälven samt Bureå IF:s friidrottssektion så är detta boken för dig.

Böckerna finns eventuellt att köpa via Sonja och Egil Söderlund, tel. 78 13 77.

Bureå kommun 50 år

Bureå kommun 50 år, Ernst Westerlund, 1963
Ett häfte med historiska fakta om Bureå kommun, från den första kommunalstämman den 25 oktober 1913 och 50 år framåt till 1963. Angående vapenskölden på omslagets framsida och märket på häftets baksida, se nedan.

Det vackra vapnet med fem sexuddiga, gyllene stjärnor i blått fält fastställdes 1960-06-30 av regeringen, men blev tyvärr inte långlivat som kommunvapen, eftersom Bureå redan 1967 upphörde som självständig kommun.
Vapnet är skapat med utgångspunkt i den adliga ätten Bures vapen. Stamfadern Anders Jakobsson levde i början av 1500-talet i Bure och hans döttrars barn och barnbarn tog upp namnet Bure. Ättens främste medlem var den svenska antikvariska forskningens grundare Johannes Bure, vars kusiner adlades på 1620-talet.

I den adliga ätten Bures vapen förekommer inte bara stjärnor utan också en pansrad arm, som dock utelämnades när kommunvapnet skapades. Stjärnorna i vapnet kan också associeras med landskapsvapnets stjärnbeströdda sköld.
Henrik Klackenberg statsheraldiker

Bureå landskommun
” I blått fem sexuddiga stjärnor av guld, ordnade i form av en störtad sparre.”

Bureå landskommun bildades 1922 genom utbrytning ur Skellefteå landskommun. Kärnan i kommunen utgörs av byn Bure, enligt ett avvittringsprotokoll år 1784: ”den äldsta byn i Skellefte socken”, varifrån den historiskt kända Bureätten på mödernet härstammar och efter vilken den tagit sitt namn. Släktens främsta medlem var Johannes Tomae Bureus, känd som den svenska fornforskningens grundare. Hans kusiner adlades på 1620-talet med namnet Bure. Släktens vapen är vågrätt delat med stjärnor ordnade i V-form (stjärnbilden Hyades) i övre fältet och med en pansrad krökt arm i det nedre. Kommunens vapen ska alltså påminna om släkten Bure.
Kommunarkivet, Skellefteå kommun

Bureå kyrka, Historisk dokumentation av Bureå Kyrka. En kortfattad beskrivning i folderformat, om uppförandet av kyrkan, samt förklarande text om några av sevärda detaljer i kyrkan.
Foldern finns att få i Bureå kyrka.